Nordkalottfolket -North Calotte People

Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Nordkalottfolket
Nordkalottfolket
Förkortning NKF
Ledare Toril Bakken Kåven
Grundad 2005
Ideologi Populism
Mångkultur
Samiska intressen
Kvenska intressen
norska intressen
Sametinget
9/39
Hemsida
https:nordkalottfolket.no/

Nordkalottfolket ( norska : Nordkalottfolket, NKF ) är ett samiskt politiskt parti i Norge . Den grundades först 2005 och ställde upp i valet 2005 som Finnmarkslista ( norska : Finnmarkslista ), men döptes 2009 om till sitt nuvarande namn. NKF leds av Toril Bakken Kåven sedan valet 2005.

Partiet förespråkar ett mångkulturellt och jämlikt förhållningssätt gentemot folken i norr, inklusive det samiska, kvenska och norska folket. NKF uttrycker att man önskar lika möjligheter för nordborna. Denna position informerar dess ställningstagande i lokala frågor som mark- och vattenrättigheter, renskötsel och utmarksindustrin. Dess synsätt har beskrivits som populistiskt och dess retorik har jämförts med Framstegspartiets .

Historia

Toril Bakken Kåven har lett partiet sedan 2005.

Partiet döptes ursprungligen till "Finnmarkslistan" ( Finnmarkslista ), ett namn som beslutades i sista minuten innan man ställde upp i det norska sametingsvalet 2005 . Partiet döptes så småningom om 2009 till Nordkalottfolket av Toril Bakken Kåven som ansåg att namnet var "vackert" och återspeglade den gemensamma historien och de många etniska grupperna som bor i Nordens mössa . Förutom att förhindra förvirring, då partiet inte ställde upp i enbart regionen Finnmark längre.

Partiet fick sin högsta röstandel under det norska sametingsvalet 2021 och blev det näst största partiet i sametinget. Trots deras ökade resultat lyckades partiet inte hitta livskraftiga koalitionspartners och gick därför i opposition. Analytiker citerade mobiliseringen av partiets väljare i utvalda valdistrikt som bidragande till partiets vinst.

Ideologi

Partiet beskriver sig själva som att de "vill värna kultur, industri och samhälle". Partiet citerar den gemensamma naturen av boende, interaktion, relation och markanvändning i norr som sitt resonemang. Rolf Edmund Lund beskrev partiets politik som pragmatisk när det gäller frågor om utmarksindustrin, rättigheter till mark och vatten, kustsamiska intressen, individer som inte kan samiska på grund av assmilering och jämlikhet med fokus på det kvenska folket. Förutom att beskriva partiets retorik som populistisk, beskrivs partiet som förespråkar positiv särbehandling .

Partiet kontrasterar mot Norska Sameförbundet genom att stå på partiets ideologiska högerkant. Det har jämförts med Framstegspartiet i både dess retorik och attityder. Det har beskrivits som att "bygga konfliktlinjer mellan samer som talar samiska och särskilt mot rennäringen". Partiet har tidigare kritiserats för att beskriva samisktalande som "svin".

Partiet stöder allt stöd och all hjälp till landet Ukraina under den ryska invasionen av Ukraina 2022 . Partiet uppmanade norska myndigheter att upphöra med allt samarbete med Ryssland och införa sanktioner så länge kriget pågick. Partiet hänvisade till nordens ökade potentiella risk för invasion av Ryssland.

Ursprungs- och minoriteters rättigheter

Toril Bakken Kåven konstaterade att partiet "[står] fast på samernas rättigheter och urfolks rättigheter" men att det fanns ett behov av en ansvarsfull förvaltning av dessa rättigheter. Hon menade att det borde finnas frihet för avvikelser för att skapa framsteg för sina respektive grupper. Partiet motsätter sig begreppet Fritt, förhands- och informerat samtycke som grund för nordlig politik. Partiet förespråkar dessutom rätten för individer att själv identifiera sig som samer med partiet som förespråkar återintegrering av individer vars familjer tvångsassimilerades i det norska samhället och vars familjer inte längre identifierar sig som samer.

Partiet är kritiskt till användningen av samiska språk för att delta i samepolitiken och hänvisar till förnorskningspolitiken som gjorde att många samer inte kunde tala sitt modersmål och menade att det "bör finnas lika möjligheter att delta i samepolitiken". På frågan om Sametingets ordförande ska tala samiska anser NKF att det är acceptabelt om de skulle tala norska, eftersom två av tre samiska individer inte kan ett samiskt språk. Nordkalottfolket är för språkpolicyer som tillåter elever att utbyta sina norsklektioner till förmån för undervisning i kvenska eller samiska språk. Partiet är för ytterligare satsningar på samiska språkprogram och återinförande av bokbussar i de syd- och lulesamiska områdena. Men partiet betonade det samtidiga behovet av lika möjligheter i politiken och ett pragmatiskt förhållningssätt till språk.

Partiet förespråkar likabehandling och lika villkor mellan den norska, samiska och kvenska befolkningen i norr. I frågor om markanvändning anger Nordkalottfolket de tre gruppernas gemensamma bruk som grund för avslaget på samernas vetorätt över norrländsk mark. Under valet 2013 uttryckte Nordkalottfolket sitt intresse för omvandlingen av Sametinget till ett gemensamt same- och kvenskt parlament.

Partiet har kritiserats av Norska sameförbundets ledare Runar Myrnes Balto för att ha "förfinat konsten att angripa samernas rättigheter och framställa det som ett jämställdhetsprojekt". Han konstaterade att partiet framställde samerna som att de ville ha överhöghet över de nordliga folken, vilket ledde till en bild av ett kulturkrig i norr. Myrnes Balto beskrev Nordkalottfolkets ledare Toril Bakken Kåven som en " Trumpare ". Myrnes Balto hade tidigare jämfört partiets politik med Jarl Hellesviks och hans antisamiska organisation EDL.

Miljö

Nordkalottens folk motsätter sig att utöka ytterligare skydd på lokala marker och nämner hållbart nyttjande av naturen som den bästa typen av skydd. Partiet motsätter sig dessutom konceptet med samernas vetorätt när det gäller mark och naturliga intrång från industrin, en idé som lagts fram av NSR, Labour och Centerpartierna. Partiet har tidigare arbetat för att luckra upp skyddet för samisk utmarksnäring, vilket kritiserades av NSR för att bana väg för industrier att få tillgång till utmarkerna.

Valhistoria

sametinget
Datum Röster Säten Placera Storlek
# % ± sid # ±
2005 164 1.8 Ny
1/43
Ny Opposition 8:a
2009 184 1.9 Öka0,1
1/39
Stadig Opposition Minska9:e
2013 431 4.3 Öka2.4
3/39
Öka2 Opposition Öka4:a
2017 772 6.6 Öka2.2
3/39
Stadig Opposition Öka3:a
2021 2,529 18.3 Öka11.7
9/39
Öka6 Opposition Öka2:a

Referenser