Norges sameting -Sámi Parliament of Norway

Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Koordinater : 69°28′14,24″N 25°29′45,62″E / 69,4706222°N 25,4960056°E / 69,4706222; 25.4960056

Sametinget i Norge

Nordsamer : Samediggi lulesamiska : Sámedigge Pitesamer : Sámedigge Umesamer : Sámiediggie Sydsamiska : Saemiedigkie Skoltsamiska : Sääʹmteʹǧǧ Norska : Sametinget





9:e sametinget
Vapen eller logotyp
Typ
Typ
Historia
Grundad 9 oktober 1989 ( 1989-10-09 )
Föregås av norska samerådet
Ledarskap
Högtalare
Tom Sottinen, Labor
sedan 15 juni 2018
Vice talman
Tor Gunnar Nystad, NSR
sedan 12 oktober 2017
Sametingets ordförande
Silje Karine Muotka, NSR
sedan 21 oktober 2021
Strukturera
Säten 39
Norges sameting aktuell.svg
Politiska grupper
ECB-rådet (21)
  • Norska sameföreningen (17)
  • Centerpartiet (3)
  • Ávjovári flyttsamiska lista (1)

Opposition (18)

Val
Öppen lista proportionell representation
Modifierad Sainte-Laguë-metod
Förra valet
13 september 2021
Nästa val
2025
Mötesplats
Samediggi.JPG
Sametinget i Norge Byggnad
Karasjok, Norge
Hemsida
www .sametinget .no
Plenum 2013–17
Flygfoto över parlamentet

Norges sameting ( norska : Sametinget, nordsamiska : samediggi [ˈsaːmeˌtiɡːiː], lulesamiska och pitesamiska : Sámedigge, Umesamer : Sámiediggie, sydsamiska : Saemiedigkie, skoltesamiska : Sääʹmteʹǧǧ ) är representativt organ för människor av samiskt arv i Norge . Den fungerar som en institution för kulturell autonomi för de urbefolkade samerna.

Riksdagen invigdes den 9 oktober 1989. Sätet ligger i byn Kárášjohka (Karasjok) i Kárášjohka kommun i Troms og Finnmarks län. Den har för närvarande 39 representanter, som vä vart fjärde år genom direktröstning från 7 valkretsar. Senaste valet var 2021. Till skillnad från Finland täcker de 7 valkretsarna hela Norge. Nuvarande ordförande är Silje Karine Muotka som representerar Norska Sameförbundet .

Historia

Sametingets konstituerande plenum 1989

1964 inrättades Norska samerådet för att behandla samiska frågor. Ledamöterna i organet utsågs av statliga myndigheter. Detta organ ersattes av Sametinget.

1978 publicerade Norges vattenresurs- og energidirektorat en plan som krävde byggandet av en damm och ett vattenkraftverk som skulle skapa en konstgjord sjö och översvämma samebyn Máze . Denna plan möttes av starkt motstånd från samerna och resulterade i Alta-kontroversen . Som ett resultat av kontroversen höll den norska regeringen möten 1980 och 1981 med en samedelegation utsedd av Norska Sameförbundet, Samernas Renskötares Forbund i Norge och Norska Samerådet. Mötena resulterade i att en kommitté inrättades för att diskutera samiska kulturfrågor och att Samernas Rättighetskommitté behandlade samiska rättsförhållanden. Den senare föreslog ett demokratiskt valt organ för samerna, vilket resulterade i samelagen från 1987. Dessutom resulterade Samernas rättighetskommitté i 1988 års ändring av den norska grundlagen, och antagandet av Finnmarkslagen 2005.

Harald V öppnade den nya byggnaden år 2000

Samelagen (1987:56), som fastställer det norska sametingets ansvar och befogenheter, antogs av det norska stortinget den 12 juni 1987 och trädde i kraft den 24 februari 1989. Sametingets första session sammankallades den 9 oktober 1989 och öppnades av kung Olav V .

Organisation

Sven-Roald Nystø, Aili Keskitalo och Ole Henrik Magga var de tre första presidenterna

Norska sametingets plenum ( dievasčoahkkin ) har 39 representanter valda genom direktröst från 7 valkretsar. Plenarförsamlingen är det högsta organet i Sametinget och det är suveränt i fullgörandet av Sametingets uppgifter inom ramen för samelagen. Representanterna från det största partiet (eller från ett samarbete mellan partier) bildar ett styrande råd ( Sámediggeráđđi ), och väljer en president. Även om tjänsten som vice talman formellt togs bort från Sametingets arbetsordning 2013 anses det vara Sametingets ordförandes oro om han eller hon vill utse en vice talman. ECB-rådet ansvarar för att utföra parlamentets roller och ansvar mellan plenarmöten. Dessutom finns det flera tematiska kommittéer som behandlar specifika fall.

Presidenter

Namn
(födelse-död)
Porträtt Invald Tillträdde Lämnade kontoret Politiskt parti Råd(er)
1 Ole Henrik Magga
(1947–)
Valgbilde Ole Henrik Magga färger (3849685006) (beskärad).jpg 1989
1993
1989 1997 norska sameföreningen Magga
2 Sven-Roald Nystø
(1956–)
Sven-Roald Nystø.jpg 1997
2001
1997 20 oktober 2005 norska sameföreningen Nystø
3 Aili Keskitalo
(1968–)
Aili Keskitalo 1.jpg 2005 20 oktober 2005 26 september 2007 norska sameföreningen Keskitalo I
NSRSpSfP L–SSN
4 Egil Olli
(1949–)
Egil Olli IMG 5022.JPG
2009
26 september 2007 16 oktober 2013 Arbetarparti Olli I
Ap
Olli II
ApÁrja –NKF–ÅAsG–SSN
5 Aili Keskitalo
(1968–)
Aili Keskitalo nyvalgt 2013.jpg 2013 16 oktober 2013 8 december 2016 norska sameföreningen Keskitalo II
NSRApÁrja –ÅAsG
6 Vibeke Larsen
(1971–)
Vibeke Larsen (Arbeiderpartiet) (10328123535).jpg 8 december 2016 12 oktober 2017 Arbetarparti Larsen
ApHÁrja
Självständig
7 Aili Keskitalo
(1968–)
Keskitalo, Aili (Foto Kenneth Hætta) (37058259423).jpg 2017 12 oktober 2017 21 oktober 2021 norska sameföreningen Keskitalo III
NSRSp L–ÅAsG
8 Silje Karine Muotka
(1975–)
Muotka, Silje Karine (Foto Kenneth Hætta) (37470969540).jpg 2021 21 oktober 2021 Sittande norska sameföreningen Muotka
NSRSp L

Plats

Sametingshuset i Norge
Guovdageaidnu-kontoret vid Norges sameting

Norges sameting ligger i Karasjok (Kárášjohka), och byggnaden invigdes den 2 november 2000. Det finns även kontor i Guovdageaidnu (Kautokeino), Unjárga (Nesseby), Gáivuotna (Kåfjord), Romsa (Tromsø), Skánik ( Evenskjær) Ájluokta (Drag), Aarborte (Hattfjelldal) och Snåase (Snåsa).

Staden Kárášjohka anses vara ett viktigt centrum för samisk kultur i Norge. Ungefär 80 % av stadens befolkning är samisktalande, och i staden finns även samiska radiostationer och flera offentliga och privata samiska institutioner såsom Samemuseet och organisationen Samiskt Näringsliv.

Byggnad

Byggnaden ritades av arkitekterna Stein Halvorsen & Christian Sundby, som vann den norska regeringens utlysning av projekt 1995, och invigdes 2005. Regeringen efterlyste en byggnad så att "Sametinget framstår på ett värdigt sätt" och "reflekterar" samisk arkitektur." Därför liknar plenarsalens toppstruktur de tipis som samerna använde som nomadkultur . I riksdagshuset finns också ett samiskt bibliotek med inriktning på böcker på det samiska språket eller på samiska ämnen, samt den samiska handelskammaren, samiskt näringsliv.

Ansvar

Riksdagen arbetar med politiska frågor som den anser vara relevanta eller av intresse för det samiska folket. Sametingets ansvar i Norge är: "(1) att fungera som samernas valda politiska organ för att främja politiska initiativ och (2) att utföra de administrativa uppgifter som delegerats från nationella myndigheter eller enligt lag till Sametinget."

Omfattningen av ansvaret som tilldelades och överfördes från den norska regeringen vid inrättandet var blygsam (1989). Men fler ansvarsområden har lagts till, inklusive:

  • Förvaltning av Samernas utvecklingsfond, som används för bidrag till samiska organisationer och Sami duodji (1989).
  • Ansvar för utvecklingen av det samiska språket i Norge, inklusive tilldelning av medel till samiska språkkommuner och län (1992).
  • Ansvar för samisk kultur, inklusive en fond från Norges kulturråd (1993).
  • Skydd av samiska kulturarv (1994).
  • Utveckling av samiska läromedel, inklusive tilldelning av bidrag för detta ändamål (2000).
  • Val av 50 % av ledamöterna till styrelsen i Finnmarksgården (2006).
Sametingets bibliotek i Norge .

Ett av ansvaret är att se till att 1–5 §§ samelagen (1987:56) upprätthålls, det vill säga att de samiska språken och norska fortsätter att ha samma ställning. Ett bra exempel på detta är den nuvarande situationen i Tysfjord, där talare av lulesamiska inte kan bedriva sin officiella verksamhet på det språket eftersom kommunen inte har tillhandahållit någon som kan det för att hjälpa dem. Detta är den enda kommunen i Norge där talare av det språket teoretiskt sett borde kunna tala det med tjänstemän, men detta har inte blivit verklighet; därför måste Sametinget kämpa för denna sak med Tysfjord och måste uppmärksamma den norska regeringen på den om Tysfjord misslyckas med att rätta till situationen.

Finanser

Finansiering

Finansiering beviljas av den norska staten över olika nationella budgetposter. Men riksdagen kan fördela de erhållna medlen efter sina egna prioriteringar. I den norska regeringen är huvudansvaret för samiska angelägenheter, inklusive tilldelning av medel, Kommunaldepartementet .

Löner och andra utgifter

Presidentens lön är 80 % av medlemmarna i det norska kabinettet . Lönen för de övriga fyra medlemmarna i Sámediggeráđđi (styrelserådet) är 75 % av presidentens lön. Talarens lön är 80 % av presidentens.

Val

För att vara röstberättigad eller invald i det norska sametinget behöver en person finnas med i sametingets röstlängd. För att ingå måste följande kriterier vara uppfyllda enligt 2–6 § samelagen: "Var och en som anger att de anser sig vara samer och som antingen har samiska som hemspråk eller har resp. har haft en förälder, far- eller farfarsförälder med samiska som hemspråk, eller som är barn till någon som är eller har varit registrerad i Sametingets röstlängd, har rätt att bli inskriven i röstlängden på Sametinget i hemkommunen." Resultat från förra valet:

Sammanfattning av resultatet av det norska sametingsvalet den 13 september 2021
Norges sameting 2021.svg
Fest Röster Säten
# % ± # ±
Norska sameföreningen (NSR) 4,414 31,9 % +3,8 % 17 -1
North Calotte People (NKF) 2,529 18,3 % +11,7 % 9 +6
Labour Party (Ap) 2 081 15,0 % -2,0 % 7 -2
Centerpartiet (Sp) 1 326 9,6 % +2,0 % 3 +1
Samernas folkparti (SfP) 772 5,6 % +3,6 % 1 +0
Árja 738 5,3 % -2,4 % 0 -1
Framstegspartiet (FrP) 660 4,8 % -2,7 % 1 0
Det konservativa partiet (H) 596 4,3 % -2,1 % 0 -1
Ávjovári Moving Sami List L) 329 2,4 % -0,1 % 1 +0
Samernas folkförbund (SFF) 200 1,4 % -0,3 % 0 +0
Ávjovári Resident List (FABL) 189 1,4 % -0,1 % 0 -1
Summor 14 084 100,0 39 ±0
Tomma och ogiltiga röster 296
Registrerade väljare/valdeltagande 20,541 68,6 -1.7
Källa: valgresultat.no


Samarbete med delstatsregeringen

Plenarsal

I den norska centralförvaltningen är det samordnande organet och den centrala handläggaren för samefrågor Avdelningen för samer och minoriteter i Arbeids- och inkluderingsdepartementet. Denna avdelning samordnar även det interministeriella och nordiska statliga samarbetet kring samiska frågor. Sametinget hörs när statliga regeringsfrågor berör samiska intressen.

Se även

Referenser

externa länkar